Tiderna förändras, säger bara det. Inte minst begreppsmässigt. Om man förr, för ett antal år sedan fick nys om att en utforskare inte kunde starta, vad tänkte man då? Hjälp honom då, alternativt lägg ner alla forskningsbidrag och vetenskapliga studier, eller skrota hela Nobelstiftelsen! Idag rycker man lugnt på axlarna eftersom man liksom vet att utforskaren aldrig kommer att ge upp. Att den tillfälligtvis bara krånglar.
Utforskaren är inget annat än ett filhanteringssystem som ibland kan nås via skrivbordsikonen ”Den här datorn”. Förr hette den filhanteraren och inte heller då hade den att göra med något som man först trott, typ att det skulle passa ihop med kalaspuffar eller så.
Nåväl. Förstrött ser man över de alternativen som datorn föreslår och väljer ett av dem. Vill du: 1) starta om utforskaren 2) stänga av utforskaren eller 3) anmäla problemet. Jag tar ofta nummer ett och hoppas på det bästa.
I väntan på att ett beslut ska komma till en, går det alltid att ta fram mobilen eller paddan och skrolla vidare den vägen. Man liksom skiter i utforskaren och tänker att den nog självlagar sig, något den förvånansvärt ofta också gör. Teknikstressen börjar falna en smula och i stället ta formen av en slags tekniksåsighet och skälen till det är flera.
Ett skäl är att man helt enkelt inte känner samma respekt för datorn och hur den präglade ens umgänge med den för 35 år sedan. Ett annat, är att det är så pass svårt att hitta felet att man gör bäst i att låta bli. Ytterligare ett, är som sagt att det finns andra enheter att ta till som substitut. Lite grann börjar lagringen i filhanteringssystemet att påminna om inspelningarna på VHS-banden som fanns i var mans hem på 80-talet. De som var uppställda på rad i anslutning till teven med en massa ”bra-att-ha-ska-kolla-sen-när-det-passar-innehåll” sparat.
Före förr var utforskaren inget annat än tangenter, färgband och papper men det är så länge sedan att det nästan känns pinsamt. Eller romantiskt. Alltså: utforskaren = skrivbordet där du ser alla filer och mappar som finns i den aktuella mappen. Men OBS! Inte skrivbord som man tänker sig skrivbord. OBS, OBS, verkligen inte. Vi pratar datorns skrivbord.
Å andra sidan; det man inte visste då som man vet nu är att det går att använda de gamla kära skrivdonen till helt nya saker. Som exempelvis, se här!
På jobbmejlen ibland kommer det små upprop om nycklar som tappats bort eller upphittats. Borttappade jackor, tröjor, kepsar och datorer når oss ofta och i samma sorts mejlflöde. Ibland har någon fått på sig för små skor och ibland för stora, beroende på att två exakt likadana (fast i olika storlekar) stått lite för nära varann någonstans. 
Jag minns när Ville gick i 8:an och messade mig om att han hade blivit med ett par grisskitiga och trasiga Converse, visserligen i hans storlek men absolut inte hans. Det visade sig att en klasskompis hade hoppat i hans skor i stället för sina egna efter idrotten i skolan. Antagligen var vederbörande skitglad över att skorna haft egenvård sedan hen sist hade dem. Vilket genidrag!
En annan gång hade Ville kängor i två olika storlekar efter en dag i skolan och en dag på dagis upptäckte jag ett par strumpor (en strumpboll) i hans mössa. Det var strumpor som jag hade saknat i många dar, närmare bestämt lika många dagar som de legat inne i mössan. Å inte sjutton hade ungen klagat. Varken över strumpor i mössan eller en stor och en liten sko.
Bara en gång har vi råkat ut för att endast den ena av ett par skor saknades och det festliga i sammanhanget var att det var den tappade skon jag hittade. En dag låg nämligen den ena skon av Joels sko-par i Gribbylunds centrum. Den andra stod snyggt och prydligt i hallen. Nåja, inte helt prydligt kanske.
Nyligen stod det att läsa att en högersko hade försvunnit från en yogastudio. Snart försvann många fler högerskor från samma yogastudio… ungefär 15 stycken. Från två badhus i närheten försvann också en massa högerskor. Summa summarum har minst 35 högerskor gått upp i rök den senaste tiden. Inga skor har ännu återfunnits och de utredningar som polisen i tur och ordning upprättat har lagts ner. ”Jag har aldrig hört talas om att just högerdojan stjäls”, säger Mats Eriksson, presstalesperson vid Stockholmspolisen. Vadå just? Det gör mig nyfiken på om Mats oftare har hört talat om att vänsterdojor stjäls.
Jo jag är i perioder vääääldigt sugen på nytt jobb. Det har inte med eleverna att göra utan allt helvetiskt pappersgöra. Allt som ska funderas ut, skrivas, påminnas om, upprättas, förmedlas, knytas upp och knytas igen, informeras om, kommas ihåg, datummärkas, förklaras, följas upp, signeras, postas och sedan påminnas om igen. Svinless. Ett nytt jobb fångade mitt intresse.
Man kan bli Bolibompadrake! SVT utvecklar ett nytt barnprogram som släpps i mars och söker därför en ny Bolibompadrake. För att få drömrollen att flyga bättre bör man bland annat älska barn och tro sig klara av den varma dräkten. Man ska ha en eftergymnasial skådespelarutbildning och dokumenterad erfarenhet av att arbeta med barn i förskole- och tidig skolålder. ”Check” på allt för min del. Dessutom:
Vara intresserad av barnkultur och har koll på utbudet för barn just nu.
Vara uttrycksfull, glad, samarbetsvillig och lösningsorienterad och har lätt att ta regi
Vara uthållig och klarar att leverera, även inuti en varm drakdräkt.
Kunna jobba med röst och kroppsspråk på olika sätt.
Älska att vara barnens bästa kompis och möta dem i tv-soffan varje kväll.
Inget av detta skulle ställa till några problem och det kanske skulle vara något att satsa på? Jag skulle till och med kunna gå på intervjun i en drakdräkt.
Fler funderingar: kommer vi att få någon snö i år månntro? Efter Corona är väder det viktigaste vi har att prata om. Snö – eller inte snö? Ola Karlsson är språkvårdare på Institutet för språk och folkminnen. Han säger att svenska språket har många ord för snö, exempelvis yrsnö, blötsnö, kramsnö… faktiskt långt fler än 50. Det finns också en rad facktermer som används av exempelvis meteorologer, skidåkare och lavinforskare som gör listan ännu längre. Ord, ljud, uttryck, betoningar och kroppsspråk förstärker andemeningen och användandet. Den här på-skoj-listan är ett bra exempel på det.
Svenska — Engelska
nä = you’re wrong
nä = you’re right
nää = I can’t believe it
näe = no
nääe = I don’t think so
nääe? = I’m not sure
nääe? = wtf
nähä? = really?
NÄHÄ! = YOU’RE WRONG!
nänä = never ever
näänää = yeah, right
nänänä = of course
nämen! = fancy seeing you here!
”Nämen!” var precis vad mamma Ellinor sa när vi gjorde en höstlik tur till Västervik och hälsade på henne. Det var verkligen i grevens tid för precis därefter, återinfördes SÄBO-besöksförbudet. ”Näe”, ”nää”, ”nähä?” Men vi hann klappa om Moran lite i alla fall. På vägen ner stannade vi till hos Per och Annelie en stund i deras extra-mys-pyssel-liv i missionshuset i Edsbruk. Tog ett avståndsfika i det stora köket och sedan en längre promenad. När det började kurra i magarna hade vi kommit till Lofta by. I den gamla skolbyggnaden finns numera en mycket trevlig servering öppen. Lofta Caffè.
Skolan inrättades 1804 i den gamla fattigstugan och Nils Engström var Loftas första lärare. 1845 byggdes det första skolhuset enligt 1842 års folkskolestadga. Det beslutades att ett fattigt barn från varje rote skulle erbjudas fri skolundervisning. Becker hette den lärare som var först att avlönas. Det hände 1862 och 20 år efter det var genusjobbet igång. Då hade nämligen pojkar och flickor fått varsitt hemlighus.
Där (alltså inte i hemlighuset) åt vi specialiteten ”flammkuchen”, en sorts pizza från Alsace. Förutom den serveras hembakat bröd, soppor, kakor och andra bakverk i kaféet. Vi pratar skolsalar alltså, så givetvis gick det att hålla Corona-avstånd då. Medan man äter och fikar kan en konstutställning beskådas och innan man lämnar stället kanske ett konstverk, lite honung eller ett vykort är inköpt.
En annan mysig och mycket efterlängtad utflykt var den till Axmar brygga. Förr i tiden kunde vi ta en tur med Birka på hösten för att avnjuta deras ”never ending” skaldjursbuffé. Fördel: Ät skaldjur tills du storknar. Nackdel: En fylleskrålande trängsel.
På Axmar gällde exakt samma, minus fylleskrålande trängsel. Miljön är bedårande, en bruksbygd långt inne i en Östersjövik. Från 1861 till 1927 tillverkades järntackor och stål i hyttan. Bruksägarna; far och son von Schinkel lade ner bruken i Tönnebro, Viksjö och Vifors för att samla all framtidstro just i Axmar. Hyttan är bevarad som minnesmärke över svensk järnhantering. Innan maten tog vi en promenad för att kika på rostugnen, rälsbanan, masugnen, slagghögarna och hela tjillevippen.
Från oädla till ädla metaller. Det stod i Täbys lokaltidning att en silverskatt hade upptäckts i samband med en utgrävning. Arkeologer hade undersökt ett område i Viggbyholm där de hittat rester av ett tjugotal hus, långhus och grophus, från yngre Järnåldern och in i tidig Medeltid. Med hjälp av fynden kunde platsen dateras och de tror att den varit bebodd under flera århundraden. I en av byggnaderna, förmodligen under golvplankorna, hade skatten grävts ner någon gång på vikingatiden. Föremålen hade lagts i en tygpåse, som sedan stoppats ner i ett keramikkärl. Sammanlagt fann arkeologerna åtta halsringar, två armringar, en ring, två pärlor och tolv mynthängen (= klippta mynt som använts som hängsmycken). Alltsammans i otroligt bra skick.
Flera av mynten kommer långväga ifrån och visar på den betydande handel och kontakt med resten av omvärlden som var vanlig under vikingatiden. Bland mynten finns europeiska mynt men även fem arabiska silvermynt, så kallade Dirhemer. Ett av de europeiska silvermynten kommer från staden Rouen i Normandie i Frankrike och är mycket ovanligt. Denna mynttyp, som troligen dateras till 900-talet e.Kr, är hittills endast känd från två äldre teckningar. Älskar att man inte bara bygger utan gräver lite först.
Haha! 
Vi har också grävt.
Sedan jag var liten har önskan om en pool varit stor. Inne, ute, var som helst. Ett tag var drömmen faktiskt på väg att bli verklighet. Då var jag kanske 6 år och besökte en av pappas byggarbetsplatser. Det var inte vilken byggarbetsplats som helst utan vårt framtida hem som han byggde på. Vi skulle flytta till Dalvägen i Ellagård och vi skulle ha pool i källaren!
Nu blev det inte riktigt så men uppenbarligen fick jag en svårsmält hang up, för pooldrömmen har aldrig slocknat. Vill haaaa!
Jag tror att jag varit soldyrkande surikat eller slapp katt i mitt tidigare liv så en pöl, en damm, en badtunna… vad som helst, som kan svalka mitt solbadande känns välkommet.
Det blev en badtunna 2011. En vedeldad badtunna på baksidan av huset. Den har vi nu sålt och projekterar i stället på en ny sorts badtunna. En eluppvärmd, något större inklusive belysning och reningsverk. Den kallas terrasspool men jag vet inte, mer som en större badtunna. 12/11 påbörjades grävandet. Schaktmassorna fylldes på mot diket för att göra en större garageuppfart, något vi också haft ett behov av. Win/win.
Det som återstår nu är att vänta på den beställda poolen, riva en del av den gamla altanen och bygga på en ny del. Och så betala fakturan så klart. Våren 2021 ska det vara klart.
FÖRE och …
… EFTER:
Tre födelsedagar har vi firat i månaden. Mamma 80 plus, Gösta 70 plus och jag 60 minus. Vilka gamla stötar vi börjar bli. Ibland på möten i skolan hör jag mig själv säga någonting i stil med: ”de är barn och vi är vuxna. Besluten kan inte ligga hos barnen, det blir fel. Däremot inflytandet”. När jag sagt det inser jag förbryllat att jag tydligen räknat in mig själv i ”vuxenskapet”. Skulle det vara jag det? Blir lite full i skratt när tanken snuddar mig; vuxen och vuxen… ibland vet jag inte. I de situationerna behöver jag titta på mig själv lite utifrån.
Mamma firade vi med en kasse från Nygårds Värdshus inklusive en rebus på menyns olika delar. Detta skarvade vi med en Lindt-adventskalender och ett framtida löfte om en filmkväll ihop med ”The daughters”. Gösta firade vi utomhus med glögg och pepparkakor under filtar på deras altan. Min egen födelsedag blev via Facebooks Messenger. Inbjudan löd:
”Välkomna hitt” som Tegnell inleder varje pressträff… eller: ”Nu kommer jag att be er om någonting mycket svårt men helt nödvändigt” som Löfvén sa i talet till nationen……….. Precis det säger jag också men med tillägget: 
”Hej alla mina nära och kära!” Utmaningen i helgen blir att 
HA KALAS UTAN ATT DET MÄRKS och utan att kunna ses! Alltså vårt första Messengerkalas, välkomna! 
Planen är att jag under helgen lämnar av något att fika på; 
i Grindtorp, på Fortv. 96 och 100 plus Spegelbacken. Vi ses här i rutan när alla som har tid också lyckats koppla upp sig. Vi fikar, pratar en i taget och förskräcks över berget av alla presenter. ”
Var är Pippi? Var är hon? Hon hörs men hon syns inte? 
Jaha…! 
Hon är BAKOM alla paket!!” Ungefär så kommer det att gå till. Klockan 16 på söndag blir väl en bra 
kalastid? Spännande, visst?
Hmmm… det gick sådär. Svårt att se, höra, förstå, prata en och en plus allt annat som är viktigt för att få till konversationer med flyt. Men jag blev firad. Som jag blev firad! Egentligen började det på fredagen och fortsatte genom måndagen. Känslan var nästan som att fylla jämnt. Så många fina paket och galet många hälsningar. Alltsammans övergick så småningom i Advent … och en väntan på julen. Båten är packad och levererad till hemmabasen och väcks inte förrän i april.
Thompa har tagit utökad B-behörighet på körkortet: kallas B-96 och innebär att han får köra med mer last, han får släpa mer. Upp till en totalvikt på 4250 kg. Jag googlade snabbt upp hur mycket en liten myra klarar av att bära och fann att det är 50 gånger sin egen vikt. Thompa vägen 85. Multiplicerar man det med 50, får man exakt 4250 kg. Alltså, det är så coolt. Han är en arbetsmyra på riktigt nu. Så stort Grattis till det!
SVT kommer att sända nya specialavsnitt av ”Vår tid är nu” för att ge publiken en känsla av gemenskap i trista Coronatider.
SVT kommer också att ha en musikalisk kalender med olika artister som skickar en hälsning till oss och framför ett stycke musik.
Årets julvärd kommer att vara konstnären Lars Lerin.
Som vanligt följer nu Corona-info som denna gång kan ackompanjeras av superlåten av den amerikanska jazz-, blues-, soul- och gospelsångaren Donny Hathaway. Så bra! 70-tal… från tiden då man skrev på skrivmaskin men strax innan VHS-banden gjorde entre.
—————————- CORONA —————————-
Sverige är definitivt inne i en andra våg av Corona-eländet. ”Bedömare” hade förväntat sig mindre lokala utbrott under hösten men i stället sprids smittan på bred front. Antalet smittade ökar med ungefär 50 procent i veckan. Matematikprofessorn Tom Britton förutspådde i oktober att ytterligare 100 personer skulle dö i covid-19 i Sverige fram till nyår. Nu tror han att siffran blir betydligt högre. Nu vet vi att det blev betydligt värre.
Det fanns nämligen ett ”om” med i bilden… OM alla hade följt restriktionerna, skulle det hela varit mer stabilt, men vi slappade till oss. Under sommaren när smittoläget tonade bort, då vi forfarande var utomhus började vi strunta i de råd som gällde. Sen kom höstlovet lite för snabbt inpå det. Och i samband med det, när det blivit kallare, trängs vi mer inomhus och smittan får fart. Särskilt tre faktorer är det som styr smittspridningens utbredning i ett land:
- Det ursprungliga reproduktionstalet (R-talet), alltså det antal personer som i genomsnitt smittas av en infekterad person innan smittskyddsåtgärder eller immunitet spelar in.
- Graden av immunitet hos befolkningen.
- Hur kraftiga åtgärder som sätts in för att bromsa smittspridningen.
Särskilt det högre ursprungliga reproduktionstalet men också att vi bromsar spridning mindre kraftfullt är anledningarna till att situationen är allvarligare i Sverige i jfr med Norge, Finland och Danmark. Under november har kritik riktats mot ex FHM för att de kraftigare råden, rekommendationerna och restriktionerna som nu börjar falla på plats i Sverige inte sattes in tidigare. Det var först när inläggningar började öka på sjukhusen som vi gjorde något.
När smittspridningen ökar kraftigt, kan man garantera att trycket ökar på sjukhusen två veckor senare. Samma sak för antalet svårt sjuka patienter som kräver IVA. Bilden ser nästan likadan ut i landets samtliga 21 sjukvårdsregioner. Förstå-sig-påare tror att den här andra vågen kommer att peaka i mitten av december men dödstalen kommer att fortsätta öka några veckor till. Det finns en risk för att även en tredje våg kan komma, liknande den som just nu pågår i Sydkorea.
I Sverige råder från den 24 november tuffare restriktioner än någonsin under pandemin för att stoppa den ökade smittspridningen. Allmänna sammankomster begränsas till 8 personer. Alkoholförbud på krogen förbjuds efter klockan 22. Besöksförbud på ålderdomshemmen återinförs. Det som gäller nu är att i princip undvika umgänge med andra än den närmaste familjen. Arbeta hemma och undvika inomhusmiljöer. Är någon sjuk i Covid 19 i en familj, ska alla stanna hemma. Restriktionerna kommer att gälla året ut men det kommer inte att återgå till det normala livet utan restriktioner. Det sker nog först när tillräckligt stor andel av befolkningen har vaccinerats.
Experter i form av infektionsläkare och professorer i klinisk epidemiologi menar att eget ansvar inte längre kan ses som lösningen. De tycker att tagen behöver vara ännu tuffare för att snabbare bromsa smittans framfart: Nedstängning av samhället, ex. igenbommade köpcentrum, gym och matställen. Utegångsförbud, stängda skolor och en omprövning av munskyddets vara eller icke vara. Kortsiktigt är en lägre smittspridning = snabbare resultat = färre dödsfall. Tegnell jobba hellre långsiktigt och håller envist kvar vid att slutnotan inte kommer att synas än på lång tid. 2022 kanske vi är förbi denna pandemi och sitter med facit.
Lite positivt då:
Smittkurvorna i Frankrike, Tyskland och Storbritannien har planat ut. Dessutom har antalet nya coronafall i hårt drabbade länder som Belgien, Nederländerna, Irland och Tjeckien sjunkit rejält.
Storbritannien rapporterar färre nya smittade per dygn och spridningen är den lägsta sedan augusti.
Australiens delstat Victoria (där Melbourne ligger) är första området som anses vara helt Coronafritt. De har inte haft något nytt fall på 4 veckor.
R-talet har sjunkit i de flesta regionerna i Sverige under de två första veckorna i november vilket visar att ökningstakten på nationell nivå avtar. Lägst R-tal hade Östergötland med 0,76. Högst hade Jämtland/Härjedalen med 1,59. Stockholm hade 1,16. Men det är för tidigt att ropa hej. Smittkurvan vänder först när R-talet är under 1. Varje insjuknad smittar fortfarande fler, så den andra vågen växer fortfarande. Anders Tegnell har påpekat att R-talet bara ger en ögonblicksbild av smittspridningen. Det är den långsiktiga trenden som är viktig, snarare än siffran vid ett visst tillfälle.
Svensk sjukvård blir allt bättre på att hantera coronapandemin. Risken att dö har halverats sedan i mars och bara hälften så många behöver intensiv- och respiratorvård. Förklaringen är ett bättre omhändertagande av patienterna. Tidigare sövde man oftast ner patienterna direkt och intuberade dem när de kom till IVA. Erfarenheten visar att många patienter ofta kan klara sig väldigt länge med bara syrgas. De slipper den påfrestande och riskfyllda behandlingen med slang i halsen och respirator. Ytterligare en skillnad är den proppförebyggande behandlingen som ges. Många patienter får proppar i lever, njurar och andra inre organ.
Det amerikanska företaget Moderna uppger att deras vaccin ser ut att vara 94,5 procent effektivt. AstraZeneca och Oxfords universitet säger att deras vaccin är upp till 90 procent effektivt beroende på vilken dos som används. Det ryktas om att ett första vaccin kommer redan innan jul. Tjing för att inte ta det.
Sämst hittills: Studenter i Östersund arrangerar möten för att smitta varann. Och varför? Jo för att nå immunitet inför studentfirandet i vår.
Vid starten av april hade cirka 50 000 avlidit i världen och 1 miljon var Coronasmittade. Över 5000 var smittade i Sverige och knappt 240 avlidna.
Vid starten av maj hade drygt 230 000 avlidit i världen och 3,3 miljoner var Coronasmittade. Över 21 000 var smittade i Sverige och knappt 2600 hade avlidit.
Vid starten av juni hade drygt 370 000 avlidit i världen och 6,2 miljoner var Coronasmittade. Över 37 500 var smittade i Sverige och knappt 4400 hade avlidit.
Vid starten av juli hade knappt 511 000 avlidit i världen och över 10,5 miljoner var Coronasmittade. Drygt 68 400 var smittade i Sverige och drygt 5300 hade avlidit.
Vid starten av augusti hade knappt 700 000 avlidit i världen och över 17,6 miljoner var Coronasmittade. Knappt 80 500 var smittade i Sverige och drygt 5750 hade avlidit.
Vid starten av september hade drygt 850 000 avlidit i världen och fler än 25,5 miljoner var Coronasmittade. Knappt 84 400 var smittade i Sverige och drygt 5800 avlidna.
Vid starten av oktober hade drygt 1 miljon avlidit i världen och knappt 34,4 miljoner var Coronasmittade. Drygt 93 600 var smittade i Sverige och knappt 5900 avlidna.
Vid starten av november hade drygt 1,2 miljoner avlidit i världen och knappt 46,3 miljoner var Coronasmittade. Drygt 125 000 var smittade i Sverige och knappt 6000 avlidna.
Nu lämnar vi november med knappt 1,5 miljoner avlidna i världen och knappt 63,5 miljoner Coronasmittade. Drygt 243 000 var smittade i Sverige och knappt 6700 avlidna.
