Juni är årets bästa månad för att den inrymmer allt det goda. Glädje och längtan, färg och grönska, ledighet och vila, värme och ljus, fest och lättja. En paus och en enkelhet, som en enda skön lättnad.
Den obligatoriska ”luffarkammen” 
Alla 9:or
Äntligen kom vi till 9:ornas dag i skolan, innehållandes tiokamp och cateringmat på skolgården, lek och skratt. Och äntligen fick vi fira framgång, vilket innebär att all personal får en slant att fira lagets framgångar med. I det laget jag hamnade, valde vi att äta upp pengen.
Jag vill verkligen slå ett slag för Ceasarsallad med skaldjur på Melanders. Jättegott, jättemycket och otroligt jätteproppmättande! Så äntligen kom dagen då det blivit dags att rensa papper på jobbet, skura av borden i arbetsrummet samt köpa och inreda en ny kalender. Äntligen kom avslutningen. För Thompa däremot, som precis bytt jobb, blev det längre till avslutningen. Han fick i stället trampa in mer luft i bälgarna och jobba upp nytt tryck i juni. Han hade långa och intensiva arbetsdagar en trappa upp i huset.
I maj har de allra flesta haft ganska mycket att göra och en hel del av det spiller över även i juni.
Män och kvinnor sägs vara olika skickliga på att ha många bollar i luften. I alla fall många olika slags bollar. Kvinnor lär ha en större förmåga att hantera göromål mer simultant än män och klarar tydligen också av att hålla flera diskussioner och tankar igång samtidigt.
När kvinnor rör sig från det ena samtalsämnet till det andra, hoppar de in och ut ur samtal. De tar sig ledigt hit och dit i samtalstrådar… återkopplar, återkommer, reflekterar, analyserar, drar paralleller och jämför. Det finns ett samarbete mellan hjärnhalvorna.
Män däremot talar länge om samma sak, uttömmer allt som finns att säga om ett visst ämne innan det är klart. De kan hålla ett ämne vid liv så länge att de till och med råkar förvanska det i slutänden (tänk fiskehistorier).
Män kan låta ett ämne vila i tystnad ett tag (kallas för att grubbla eftertänksamt) innan ett nytt ämne tas upp. Då handlar det givetvis om ett helt nytt ämne för ingen går någonsin tillbaka till ett ämne som redan är avklarat.
Inte ens för ett kort ögonblick, och särskilt inte om ämnet tidigare blivit förvanskat. Ingen hoppar in och ut ur samtal eller hoppar hit och dit i samtalstrådar.
Skillnaden i sättet att samtala och röra sig mellan ämnen att diskutera är biologisk. Bra eller dåligt värderas inte här. Sen finns det givetvis en miljöaspekt som påverkar med vilken lätthet man lärt sig att prata tillsammans. Samtala eller informera? Högt i tak eller sopa under mattan? Ta ställning eller vagt antyda? Fördjupa eller skumma på ytan?… ”Ärvda” samtalsstilar.
Oavsett kön så rymmer den vänstra hjärnhalvan medvetandet, logik, språkförmåga både tal och skrift, matematik och analysförmåga. Vänster hjärnhalva arbetar sekventiellt vilket innebär att den koncentrerar sig på en sak i taget.
Den högra hjärnhalvan rymmer intuition, kreativitet, helhetsuppfattning, känslosamhet, orienteringsförmåga, bildförmåga och musikalitet. Höger hjärnhalva arbetar med flera saker samtidigt.
Överläkaren Markus Heilig som har studerat skillnader mellan hur mäns och kvinnors hjärnor är organiserade beskriver att den feminina hjärnan har en hög grad av utveckling av nervbanor mellan storhjärnans hemisfärer. Om ett foster däremot har en Y-kromosom hämmas den utvecklingen till förmån för tillväxt av nervbanor inom respektive hemisfär. I studier visar det sig att färre nervbanor korsar över till andra sidan i storhjärnan hos män medan de långa nervbanor bakifrån och framåt i stället dominerar. Storleken hos olika centrum i hjärnan skiljer sig inte åt mellan könen, så skillnaderna i sättet att tänka och vara, beror på nervbanornas rörelser.
Beträffande skillnaderna mellan könen i storhjärnans funktion gäller motsatta förhållanden i lillhjärnan, där män i stället har fler förbindelser mellan höger och vänster sida. Lillhjärnan sitter i bakre delen av huvudet, innanför nackbenet, och är viktig för exempelvis balansen. Också för att reglera både medvetna och omedvetna rörelser genom att ta emot information om kroppens läge och rörelser. Den styr inte rörelsen men anpassar rörelserna efter den omgivning man befinner sig i.
Jag tänker på sådant som kallas att röra sig ”tantigt”, inte kunna kasta eller ta emot en boll med rätt tajming eller att sakna uthållighet i balans och koordination… att det kan ha att göra med hur den feminina lillhjärnan fungerar. Jag tänker också att det inte är så konstigt att kvinnor har stor simultankapacitet, om hela hjärnan finns tillgänglig i ett och samma ögonblick… och hur svårt det måste vara att ha samtidigt ha lillhjärnan igång mitt i det. Ändå kan kvinnor i allmänhet gå (lillhjärnan), sjunga (höger hjärnhalva), tänka igenom middagsplaneringen (vänster hjärnhalva), trösta barn (höger hjärnhalva), prata i telefon (vänster hjärnhalva) och rädda ett fall över tvättkorgen (lillhjärnan) samtidigt … Medan män knappt kan gå (lillhjärnan) och tugga tuggummi samtidigt (lillhjärnan igen?!?) OBS! En gängse förenklad bild av verkligheten.
För länge sedan lyssnade jag på en underhållande person på TED.com som illustrerade mäns och kvinnors olika hjärnkapacitet med hjälp av byrålådor i vilka samtalsämnen ligger förpackade. Medan män vidöppnar enbart en byrålåda i taget innan de stänger den och sällan öppnar den igen, har kvinnor alla sina lådor utdragna samtidigt. Byrålåda och byrålåda, tänker man då. Under maj och juni behövs snarare en hjärnkapacitet lika voluminös som en hel garderob för att få ihop det. Dock skiljer sig garderober, tillika vår- och sommarplanering, åt för en man respektive kvinna.
I en kvinnas garderob (skulle kunna vara min) finns det hängda, vikta, staplade och slängda kläder. Toppar, linnen, t-shirts, stickat, blusar, skjortor i kortärmat, trekvartsärmat, långärmat, fjärilsärmat, A-line, singoalla eller baraxlat. Det finns tighta eller pösiga överdelar, med eller utan huvor, enkelknäppta, dubbelknäppta, snedknäppta eller halvknäppta. Samtliga i olika längder, därtill med olika halsöppningar. Från u-ringat eller v-ringat till polo eller knyt. Plagg som räcker strax över naveln eller ner till knäna, ner över låren eller höfterna. Det finns kjolar, byxkjolar, klänningar, tvådelat och tunikor. Dessa är vida, långa, plisserade, smockade, tighta, trekvartslånga, kortkorta, mini. Enfärgade, flerfärgade, blommiga, randiga, mönstrade eller prickiga. Det finns byxor i alla sorter och längder. Chinos, mjukisbyxor, jumpsuit, jeans, bloomers, cykelbyxor, haremsbyxor, leggings, byxdresser, strumpbyxor, shorts, pratbyxor, bootcut, raka, vida eller slimfit. Lägg därtill kavajer, dräkter, sjalar, scarfs, västar, underkläder, sportkläder, bikinis, baddräkter, solklänningar, en bröllopsklänning… alltså, det finns liksom inget stopp.
I en mans garderob (skulle kunna vara Thompas) finns det också hängda, vikta, lågt staplade men knappt slängda kläder. Där kan man hitta skjortor (lång- och kortärmade), piké-tröjor, t-shirts, stickat, kavajer, kostymer, jeans, chinos, badbyxor och kalsonger. Slut.
Så okej, för enkelhetens skull kan man kanske nöja sig med att likna hjärnans organisation endast vid en byrå då. En byrå där männen drar ut en låda i taget och finner sitt diskussionsämne medan kvinnor öppnar alla sina lådor samtidigt. Fast vänta! Just precis nu slår det mig att det beskrivna ”byrålådstänket” kanske kan vara både grunden och orsaken till den stora skillnaden mellan en mans och en kvinnas garderob. Så klart.
En man, som sitter med vid ett bord där kvinnor pratar, vet hur det kan låta. Han vet, men förstår inte, och har därför låtit ett fastetsat leende ta befäl över mimiken. Kvinnorna har nämligen gjort precis som de brukar; de har dragit ut en hel hög med lådor samtidigt. Den man som försöker göra ett inlägg här blir ganska snabbt varse hur lite det inlägget betyder för sammanhanget och tempot. Så där sitter han, och har för närvarande inte en enda egen låda öppen. För kvinnornas del är mat-lådan, barn-lådan, social-lådan, planerings-lådan, intrig-lådan, shopping-lådan, mans-lådan och jobb-lådan öppnade. Alla ämnen behandlas samtidigt och simultant. Kvinnorna deltar i massor av diskussioner samtidigt, kastar sig hit och dit och de lyckas till och med besvara olika ämnen i samma mening. En låda som var öppen tidigare, exempelvis husdjurs-lådan, som förmodligen dragits igen eftersom den inte hade bäring just då, slits plötsligt upp igen. Helt otippat, diskuteras den tillsammans med mans-lådan, intrig-lådan, social-lådan och mat-lådan.
Män tycker också att det är besynnerligt att kvinnor helt utan förvarning öppnar upp en av sina gamla lådor i alldeles nya sammanhang och fortsätter på ett ämne som i hans värld lämnats för länge sen. Ett exempel kan vara: ”Jag kommer nog att köra på kort i alla fall, eller vad tycker du?” Hon hänvisar till något obegripligt. Mannen kämpar förtvivlat med att få tag i vad detta med ”kort” kan tänkas handla om. Kjolen? Blusen? Kavajen? Strumporna? Eller rent av betalmedlet? Rädd att hon ska tro att han inte har lyssnat, då eller nu, rädd att han inte tagit hennes livsviktiga ärende på allvar. Han hatar hur hon gläntar i gamla lådor och önskar inget hellre än att snabbt få koll på vad det hela handlar om. Han söker febrilt efter tänkbar information som kan avslöja hur gammal lådan är… en minut, en dag, en vecka, eller ett år…? Det spelar mindre roll nu för lådan är öppen och hon förväntar sig att han ska förstå vad hon menar. Hon förväntar sig ett svar. Mannens godtyckliga, svävande, generella svar avslöjar för kvinnan att han: 1) Inte har lyssnat. 2) Inte förstått vikten av sitt deltagande. 3) Uppenbarligen har fel låda utdragen. Konflikten är ett faktum. Hon refererade till samtalet om sin hårklippning som ventilerats för tre dagar sedan men det har han ingen aning om.
Det män behöver bli bättre på är att lyssna. Det kvinnor behöver bli bättre på, är att uttrycka sig tydligare, och att öppna rätt byrålåda hos männen innan pratleveransen sker. Förvissa sig om att ingen låda redan är öppen och i så fall stänga den så snabbt som möjligt först. Så försiktigt som möjligt. Det har sagts sedan gammalt att män inte tolkar kommentarer som: ”vi kanske borde ta ut soporna” som ett önskemål förrän man omformar meningen till: ”jag vill att du tar ut soporna.” Men, och det här är ett viktigt ”men”: förvänta dig ingen reaktion om du misstänker att bil-lådan eller mat-lådan eller toa-lådan är utdragen för ögonblicket.
Det finns de som påstår att män däremot har en låda som kvinnor inte har. Den underbara ”Ingenting-lådan”, en av männens favoritlådor. En låda som inte innehåller någonting alls. Den, då de tänker på ingenting. De kallar det för avkoppling och kvinnor förstår inte detta. Här hemma har vi ytterligare två lådor som alltid är vidöppna. Thompas ”var-är-?-låda” och min ”jag-vet-inte-låda”.
Ibland öppnas min ”jag-vet-inte-låda” i andra sammanhang än som svar på saker som försvunnit. Det är när frågan om deltagande i något jag inte känner för kommer, samtidigt som 11 andra lådor är utdragna. När för mycket är på gång redan och om minst 7 av de 11 öppna lådorna står i konflikt med frågan/önskemålet. Eller så kanske ”nej-lådan” gått i baklås. Kvinnor har inte så stor ”nej-låda”, kanske ingen alls. Den går hur som helst sällan att dra ut. I stället växlas den mot ”jag-vet-inte-låda”. Det handlar om att köpa sig tid och faktiskt, att för en gångs skull få chansen att grubbla eftertänksamt.
Man kan fortsätta hur länge som helst med att hitta viktiga skillnader mellan män och kvinnor. Tänker man byrålådor så blir saker och ting enklare att förstå, och parera konflikter. För både man och kvinna.
Juni bjöd på en chockerande värme. Det gick från regnig vår till högsommar över en natt. Under en dryg vecka, vid två olika tillfällen i månaden, var det närmare 30 grader på dagen. Fortfarande nära 25 grader på sena kvällen och strax under 20 grader nattetid.
Vi flöt bort! Fast jag älskar det. Sol – Sol – Sol… och bok på altanen. Ut med en badbalja och en kopp kaffe. Vad mer behöver man?
Det fina med sommarvärmen är att den ger så mycket pålitlig utevistelse. Sköna morgnar och ljuvliga kvällar. Picknick i gräset; på Bosön eller Ängsan, gärna med ”Team Guppi”, eller syrran och mamma. En förmiddagspromenad med Joel och Rollo på deras väg till jobbet. Eller en AW i eftermiddagssolen på Public’s veranda. En kväll fick vi middag med sjöutsikt på ”Solbrännan” Österskärs havsbad, i sällskap med arbetskompisen Anita och hennes Robban. Kvällen inleddes med en drink på deras balkong.
Restaurang Kouzinas, ligger långt ifrån Solbrännan. Geografiskt, smakmässigt, avseende auditiva intryck och mängden naturinslag. Kouzinas är ett grekiskt kök som ligger på Valhallavägen. Där satt vi i avgasdammet men med fantastiskt god mat tillsammans med bror Kent och svägerskan Lottie. Innan den sittningen hade vi haft en annan upplevelse. Eller de, rättare sagt. De hade kört ”exklusive cars” vilket innebar att en Lamborghini och en Ferrari stod till deras förfogande att växla emellan. Varför Thompa nöjde sig med att stå bredvid i stället för att köra själv? Ja, endera för att han inte vågade eller ville, alternativt för att han var för hungrig eller för varm. Eller för att ”bil-lådan” inte var vidöppen just denna dag. Att allt fokus låg på bilarna och inte på körkortet, något som är nödvändigt att ha med för att få köra bil. Hur som helst. Maten på Kouzinas var vällagad. Guldgul öl skummade i immande glas och en god sol sken över dukningen och oss.
Sjöboden bar … 
… och restaurang
En dag tog vi en tur med Eckerölinjen. En fin sak med den turen är att den ger en anledning att besöka Biltema och Norrtälje först. Jag köpte min livs första cykelhjälm och på Skoman sedan hittade vi två par nya skor var. Båtturen är precis lagom lång och Taxfree-inköpen helt i balans med efterfrågan.
Så fort sommarvärmen kommer börjar vi tråna efter Djurö Sjöbod. Thompa bokade en kväll och efter en stunds solande på Djurö havsbad började det bli middagsdags. Eftersom ”rätt-datum-lådan” inte var öppen vid bokningen fick vi nöja oss med en öl i kvällssolen i Sjöbodens bar. Detta var på inget sätt dåligt och middag fick vi så klart, fast på hotellet i stället. En tur till Stavsnäs och en prommis där avslutade dagen.
Vädret som sagt… Det har bidragit till att vi ätit frukost ute och middag utomhus flera kvällar, hängt kvar på den fina altanen som äntligen blivit klar. Thompa har gjort ett fantastiskt jobb med detta. Före- och efterbilden här nedan beskriver hur. En liten blomsterbädd är också anlagd som vi ser över morgon, middag, kväll. Rosenstav, Martorn, Rudbeckia, Solhatt och Alunrot. Det är namnen på våra bäbisar nu. Gräset är klippt för tredje gången och häcken, som vi trodde att vi knäckt, har slutligen blivit grön.
Före … Efter 
En toppenplats 
Blomster
På tal om bebisar så har dygn av timslånga dödsvrål passerat kvällstid då den lilla mjuka magen varit i tyst och overksamt uppror. Föräldrarna har gått på knäna medan bebis har gått på fötterna. Han har nämligen fått en gåstol som han rushar runt i, samtidigt som han kvittrar som en undulat. Han har badat på badstranden för första gången, annars i balja på balkongen. Dagtid alltså, och så nya kvällar av dödsvrål. Men då sa mormor ifrån. ”Titta på mormor, jag har nåt viktigt att säga…” (Guppi tittade uppåt, nedåt, åt sidan, i vart fall inte på sin mormor). ”Neij Guppi, titta på mormor. Jag har nåt viktigt att säga, nämligen att du måste sluta skrika på kvällarna, du behöver sova och koppla av. I kväll ska du bara komma till ro och sova. Lova det”. (Sen tummade vi och gjorde high five, något Guppi deltog i. Dyrt och heligt).
… Och han höll överenskommelsen. Inte en enda kväll med timslånga dödsvrål därefter. Är det inte fantastiskt, vilken smart kille 😉 Han har också fått börja med Laktulos för att smörja magen. Vatten är det nya goda medan ersättning är det nya äckliga… dit även Laktulos hör. Mammas mjölk är bäst och så klart att gosa – vara nära – kramas. Nu har den lilla Guppin passerat 5-månadersdagen och han vänder sig hit och dit, spjärnar med fötterna och reser upp rumpan i försök att ta sig framåt. Han ligger verkligen inte kvar där han sist lagts.
Vind i segel, har vi haft det? Ja, och himla värdefulla träningsmoment. Bland annat med raidträning. Målet med att raida är att sträcka ut lite. Lämna Askrikan och ta sig bort mot Stora Värtan, runda några holmar och tillbaka. Vi riggade och rullade i båten och puttade ut oss från bryggan. Fin segling i gipp efter gipp… tills… ”fjopp”; ena skotblocket med skruvar och allt lossnade från skrovet. Thompa gjorde en provisorisk lösning och vi kunde fortsätta. Segling fortsatte i gipp efter gipp… tills… ”fjong”; hela gennakern landade i vattnet. Fästet i toppen hade släppt vilket bäst behövde fixas vid bryggan. Känner du nu att det här är något som vi skrivit om i maj så är det helt rätt. Exakt samma sak hände nämligen igen, på nästan exakt samma platser på vattnet som förra månaden. Helt udda! Det sura den här gången var att vi låg först av tio båtar efter start, så den här gången körde vi inte tillbaka till Bosön. Vi valde att köra vidare utan gennaker för att kunna vara med på hela raiden, genade lite och hamnade därför inte helt på efterkälken. På kryssen var allt som vanligt igen och vi var med i gänget.
Dessa händelser gav oss ett par kvällar med båtmek, men inga stora grejer.
Tränare Oscar gjorde en repris på raidträningen veckan efter. Race i fyra sträckor, med andra ord; start och mål fyra gånger. Ena gången i halvvind, därefter två olika starter i undanvind och slutligen en vanlig kryssvindsstart. Det blåste bra vilket så klart alltid bidrar till givande träning. Nu har 10 träningstillfällen passerat vilket innebär sommaruppehåll. Vi tar därmed en period av mindre uppstyrd segling och börjar samtidigt planera för Italien och Comosjön.
Om Gardasjön ser ut som ett manligt könsorgan, vilket den gör, så ser Comosjön ut som en sån där prasslig reklamballong-gubbe. En sån som hålls upprätt av en stark fläkt som får den att dansa i vinden. Ballonggubbar rör sig vanligen lika okontrollerat som en nyligen upptinad och uppväckt snöman.
Lake Como alltså, stor som Ströms Vattudal (Ångermanälvens huvudavrinning) i Strömsunds kommun, i vilken vi kommer att segla runt ungefär i den övre delen av gubbens bröst. I Gravedona.
Vi är båda fullt vaccinerade och för oss båda kommer de 14 dagarna precis passera som, vid sidan av fullvaccinering, är villkoret för ett Covid-pass. Det hängde på håret för mig och hade någon av oss fallit för ungt ”lammkött”, eller själva varit 5 år yngre, hade vi inte kommit iväg till årets EM. Ytterligare snurrar på lyckohjulet pekar också på en annan omständighet: Fram till så sent som 18 juni reglerade Italien inresa i landet utifrån ett dekret från den 2 mars: ”det råder krav för samtliga inresanden att uppvisa negativt molekylärt eller antigent Covid-test taget max 48 timmar före inresa i Italien. Hade de inte tagit bort kravet, hade vi inte kunnat åka, för att köra 200 mil med släp på 48 timmar, kändes lite väl ansträngande.
Nu ser det i alla fall ut som om vi kommer iväg. Dubbelvaccinerade. Med marginalen 14 dagar efter sista sprutan på vår sida. Med Covidpass och helt nya Sverigepass. Önska oss lycka till!
Midsommarafton = regn. Ja så blev det, så sillunchen hölls hemma i stället. Vi som skulle ha setts på Ängsan-ängen hade picknick/knytis hos oss i stället. Det var Henke, Annika och familjen Guppi. Hela bänken var full av buffégodisar och vi blev så mätta efter att ha fyllt på med tårtor och kaffe att middagen helt frös inne. Det kändes som midsommar. Jättetrevligt, och vi var ett fint mixat gäng. Sånt bidrar till nya och underhållande samtalsämnen där många byrålådor både öppnades och stängdes.
Waller ges ut 16 juli. Innan det datumet anländer ett gäng böcker som jag har gjort en plan för. Drömmen är att böckerna inte bara hamnar i någons bokhylla utan först syns runt lite. En bok ska jag därför lämna iväg till en bokcirkel, en ställer jag in i Täby Parks bokotek och resten skickar jag ut på turné, som vandringsböcker i ett slags mobilt bibliotek. Jag efterlyste några frivilliga läsare bland mina vänner, några som kände intresse av att läsa boken och därefter ge den vidare till någon som i sin tur läser och skeppar den vidare. Jag fick snabbt kontakt med 7 söta ”bibliotekarier” som hjälper mig. Underbart!
Denna marknadsföringsidé fick jag redan för ett par månader sedan då jag bad Ida lägga ett exemplar av gamla Waller på en bänk i en port i Grindtorp bland andra ”låna-och-lämna-vidare-böcker”.
Det tog någon vecka, sen var den plötsligt borta … för att långt senare dyka upp på Facebook. En f.d kollega till mig hade lagt beslag på den och skickade ett meddelande!
Mun-till-mun-metoden kan vara ett bra sätt att sprida böcker på… och kanske överleva på annans luft.
Wike sällskapar i sammanhanget med politikern och Robinson-vinnaren Jan-Emanuel. Säkra källor meddelar att Johansson sågs midsommarfesta i Sandhamn dit han anlänt med en fet motorbåt från vilken han rullade av en lika feta motorcykel inför en tur i sommarparadiset. Det är så författare lever tänker jag: Fett.
De två första semesterveckorna sällade jag mig till den arbetande skaran i familjen. Vi tre som sover ihop överger sängen vanligtvis 07:15 för att inta lite olika jaktmarker. En av oss går via duschen för att sen sätta sig fem meter från sängen vid skrivbordet. Den andre lämnar sängvärmen för att börja dagens jakt på skinka hos grannen. Min jakt var att finna någorlunda utetemperatur för en springrunda via Löttinge, längs Rönningesjöns strandpromenad, upp efter ån för att vända tillbaka utefter Bergtorpsleden. Kommer man iväg senast 07:30 är det sällan över 22 grader så det funkar. Den sista juni fick jag sovmorgon. Då var det bara 17-19 grader och molnigt, hela förmiddagen. Då hade för övrigt den första natten i mannaminne passerat utan en enda vakenstund. Men så tillbringade vi kvällen därförinnan på Värtanvattnet i softa vindar och en ljuvlig sommarvärme. Sommarmänniskan i mig njuter!
Vi avslutar juni med tre fina grabbar – och deras något upp- och nedvända aktiviteter.
—————————- CORONA —————————-
Första veckan av juni rapporterades insamlade siffror från EU:s smittskyddsenhet som redovisade att 12 av 27 EU-länder hade lyckats hålla färre än 100 nya coronafall per 100 000 invånare.
Allra bäst var läget på Malta med bara 10 fall per 100 000 invånare, följt av Rumänien med 28 och Finland med 41. Värst smittspridning rådde fortsatt i Litauen, trots en kraftig minskning även där jämfört med veckan innan. Därefter låg Nederländerna och Lettland. Sverige med 227 fall per 100 000 invånare låg på 6:e plats i samma grupp. Grekland på 7:e plats med 226. Italien, som vi just nu fokuserar på, ligger i gruppen med mellan 50-150 fall per 100 000 invånare och har 95 fall. Strax före ligger Tyskland med 99.
10 dgr senare kom rapporter om en deltavariant av viruset, även kallat den indiska varianten eftersom den upptäcktes i Indien i slutet på december förra året. Studier visade att den s.k. deltavarianten B.1.617.2 oftare leder till svårare sjukdom än alfavarianten (som tidigare kallades för ”den brittiske varianten” och bedömdes vara farligare än ursprungsvarianten) och hade och har spridits till 62 länder runt om i världen. I Storbritannien står varianten för 90 procent av de nya coronafallen. De första fyra deltafallen bekräftades av Region Stockholm den 27 april. Den 11 juni fanns varianten i elva regioner runt om i landet.
Det indiska deltaviruset är enligt brittisk forskning 60 procent mer smittsam än alfamutationen. En siffra som Tegnell anser vara rimlig. Men om den verkligen ger allvarligare sjukdom känner de sig fortsatt tveksamma till och det är ungefär där vi står i dag, säger han. Forskning har visat att vaccinet inte tar lika bra på denna muterade variant om man inte fått två doser, då är skyddseffekten lika hög som mot de andra varianterna. En mycket god anledning för alla att fullfölja sin vaccinering alltså. Förbannad blir man av att höra hur vårdcentralerna står med oförbrukad vaccin på eftermiddagarna bara för att folk inte dyker upp på sina bokade tider. Morr.
Fler deltagare i privata och offentliga sammankomster. Restriktioner av maxantal och avstånd samt förlängning av serveringsställens öppettider… kort sagt hur och var man ses kommer att kunna lättas upp så snart smittoläget i Sverige är under kontroll. Statsepidemiolog Tegnell ser positivt på smittspridningens nedgång och tror att den kommer fortsätta minska. Från 1/7 gäller ”nivå 2”, se här.
De allmänna råden, som bland annat handlar om att arbeta hemifrån om man har möjlighet och att hålla avstånd, kan plockas bort när Sverige når den så kallade ”nivå 1”. Det här är kraven som behöver uppfyllas för att regeringen ska lätta på nivå-2-restriktionerna:
- Fler än hälften av alla personer över 18 ska ha fått en dos vaccin mot covid-19.
- Utvecklingen i smittspridningen ska ha varit stabilt nedåtgående i minst två veckor.
- Incidensen över 14 dagar, det vill säga hur många smittofall som anmäls, ska ligga under 200 bekräftade fall per 100 000 invånare.
- Färre än 300 patienter vårdas för covid-19 i slutenvården.
- Färre än 70 patienter på intensivvårdsavdelningen.
Tegnell tror att detta kan vara i hamn någonstans i augusti/september och hittills har några av kraven uppfyllts. Till exempel är 14-dagarsincidensen, enligt den senaste statistiken, på 65 fall per 100 000 invånare. Dessutom har över hälften av den vuxna befolkningen fått minst en vaccindos. Professor Tom Britton å andra sidan förutspår en 4:e våg i höst.
Nu lämnar vi juni 2021 med nära 4 miljoner avlidna i världen och närmare 183 miljoner Coronasmittade. Knappt 1,1 miljoner var smittade i Sverige och knappt 14 600 avlidna sedan mars 2020.
…Att jämföra med sista juni 2020 med knappt 511 000 avlidna i världen och drygt 10,5 miljoner Coronasmittade. Drygt 68 400 var smittade i Sverige och 5300 avlidna.