Mamma, kom hem för vi längtar efter dig
Kom innan vinter’n är slut, lilla Mamma
Kulan är bytt, och om kvällen undrar vi
Stjärnorna, ser du dem också från dig
Allt vi vill ha är en mamma bakom hjul
Ingenting annat du snubblar för mycket
På eran gård är det nu så mycket snö
Och så är det nu, tills det kommer tö
Sjön är så kall att vi badar inte alls
Och du tittar dit utan att bli rädd
För nu skrinnar vi så bra.
Ni har så fint, nu i erat lilla hem
Och en liten gran har nu Pelle köpt
En som ni kan ha till jul
Detta har jag
Skrivit nästan utan hjälp
Och du skall träna upp benet till våren
Mamma, kom hem, så vi får det som vi vill
Nu slutar brevet från din fa-a-milj
- Musik: Evert Taube
- Text: Okänd
Efter sju dagar på sjukhus kom hon hem. Med stål på hjul, stål i höften och stål i knoppen. Den senare annonserade redan på hemkomstdagen: ”Jag vill att ni kommer och äter Thaimat. Och på söndag ska vi ha house warming. Alla ska komma! Och snart firar vi jul. Åh sååå jääättekuuul!” Sedan kom verkligheten ikapp. Kinamaten gick knappt ner, söndagen ställdes in och julen hängde på en skör höft. Men hem kom hon i alla fall. Tummen upp för det!
Decembers dagar fördelade sig såsom alla andra månaders dagar mellan ärenden, umgänge, upplevelser och jobb. Eventuellt är alltihop olika namn på samma sak men ändå. Exempelvis: 1 december inköp av julklappar och sedan en tur till banken ang. husförsäljningen. Därefter sopplunch inklusive tårtbuffé på Kardemumma för Thompa och mig. Resten av dagen ägnades åt skrivarbete för min del medan Thompa jobbelijobbade en trappa upp. Efter middagen tog vi en promenad ner till Gribbylunds Centrum, till den asiatiska krogen vars namn inte går att uttala. Där tog vi varsin öl och när de druckits ur, var det betydligt enklare både att uttala namnet rätt… eller möjligen mera fel… och att acceptera hur det lät. Changsha.
En sådan dag, minus och/eller plus lite av varje, kåppi-pejstade sig sedan ett antal gånger enligt samma formel = ärenden + umgänge x upplevelser + – jobb.
Övriga ärenden i månaden: frissan, nagelsupporten, posten, tippen, julklappsinköp och som en konsekvens av detta springande, fast kanske mest på grund av hela terminens springande, avrundades terminen på Täbyhälsan. En timmes ”men-hur-är-det-egentligen-” och ”vad-kan-du-göra-annorlunda-samtal”.
Övrigt umgänge i månaden: En rad olika besök hos mormor d.ä. och Pelle i lägenheten. Vi har också lekt med Kyrkisarna, både här och där fast inte i Visby. Där var de själva. Vi bjöd Henke och Annika på fika. Och jag blev bjuden av Babsan till stationscaféet. Vi har lunchat runt… för min del på växthuset med Manne och för Thompas del på Långholmens värdhus med Per.
Övriga upplevelser i månaden: skogsfrukosten konkurrerades en morgon ut av hotellfrukost på Scandic. Thompa och Ville åkte till skjutbana och lekte med/lärde sig flera olika vapen fördelade på 40 skott var. Jag deltog i webinar med boksläpp av ”Efter Morris” med Frida Spikdotter. Känns som ett boktips, kommer som ljudbok i januari. Bowlingspel; Thompa mest med sitt gäng och kom då 2:a i B-final i julkuppen. Vinstpriser var skumtomtar och pepparkakor. Ville och jag hade också en hård match, särkilt tufft för Ville 😉 På teve har vi tittat på Adventskalenderns samtliga avsnitt och grät som vanligt på slutet. Vi har också tagit del av underhållande timmar med Musikhjälpen samt sett ”Top Gun/Maverick”, ”Där kräftorna sjunger” och Lorrygängets miniserie ”Äntligen”.
Vi fångade även in den spännande och mycket sevärda dokumentären ”Mitt livs hotell.” Den väckte både känslor och förundran.
Delar den här så länge länken funkar: https://www.svtplay.se/video/Kv1arX7/mitt-livs-hotell
Levi har varit på sitt första biobesök. Trettio minuter Alfons Åberg. Inför det:
Ida: ”Kommer du ihåg vad du och pappa ska göra idag?”
Levi:”biooo!”
Ida: ”Vet du vad man gör på bion?”
Levi: ”Betala”. ”Popcorn Lelle”. ”Se Aa-ons”
En onödigt stor bild på lite käk kanske men den är tänkt att illustrera…
… att vi också har ätit julbord, eller åtminstone tänkt tanken på ”julbord”. Detsamma med Lucia, det hanns inte riktigt med. Men ändå; Levi var tomte för första gången och sedan var det inte många dagar kvar av hans första termin på förskolan. Han har gjort det bra den lille babbel- och sångfågeln.
SEDAN BLEV DET JUL!
Och då, om någon gång, sker en verklig fusion mellan delarna ärenden, umgänge, upplevelser och jobb. Lägg sjukdomar därtill. Varende kotte i storfamiljen, utom vi här på 98:an (inkl. Ville), åkte på en omgång förkylning med eller utan feber. Några däckade helt.
Julafton startar egentligen redan den 23:e. Då hade vi redan lagt vi ut årets julkort (syns högst upp i december). En bild från raiden i somras, dag två. Då vi slet som hundar på kattan. Den 23:e riggade och klädde vi också granen och vaktade Jansson som puttrade i ugnen. Julklapparna slogs in, soffkuddarna puffades upp och hemmet piffades till. I år bänkade vi oss därefter för en uppesittarkväll med Bingolotto. Låter som gammeltjosan, och är gammeltjosan och lite konstigt, men en smal tröst är att Kyrkisarna gjorde detsamma. Minus Jansson. Minus granen också, som visserligen först kläddes men sedan stängdes in. Bingolotton: ett nummer från 50 000 kronor.
På julaftonens morgon tog vi sovmorgon innan vi drog isär gardinerna och upptäckte solen! Skogsfrukosten landade därför nere vid sjön. Det gick att gå på isen ut till hopptornet. En decimeter is grundat av en vecka med upp emot 17 minusgrader. Dessutom har det varit vitt på backen, dock inga drivor med snö, större delen av december.
Vi åt vår risgrynsgröt till lunch och förberedde för alla Bockar Bruse: De stora, de mellan och de små. Den minsta sov så vi andra fikade och öppnade klappar. När alla var vakna fortsatte paketöppningen och sedan var det Kalle Anka. Då, mitt i halvlek somnade den största Bocken Bruse men bara en kort stund. Försvinnande kort.
Senare delen av eftermiddagen och resten av kvällen var vi på Torget. Kalas och trevligt. Kalastrevligt! Vi fyllde varje rum och alla mådde mys. Tack för det! Precis som Taube tänkte men aldrig skrev: ”Ni har så fint, nu i erat lilla hem – och en liten gran har nu Pelle köpt – En som ni kan ha till jul” Man kan säga att lägenheten i och med denna kväll blev provtryckt.
Övriga jobb i månaden (vid sidan av det inkomstbringande) ägnades åt redigering av Pepper-manusets 217 sidor, en bit i taget under 5-6 dagar. En redaktör och en lektör har petat i — haft synpunkter på — och hyllat samt önskat grejer av min ”bejbi”. Därefter la jag undan allt för vila i två veckor. Mellan den 22:a och 27:e tog jag sats igen och läste igenom alltihop. Då hittade jag flertalet egna/nya förbättringsområden. Såsom omkastningar, förtydliganden, strykningar, tillägg och rättningar. (Ändå vet jag att det inte är klart… blir aldrig klart.) I mellandagarna skickade jag tillbaka hela texten (nu 220 sidor) till redaktör/lektör för ytterligare läsning och om två veckor är Pepper min igen. Slutligen blir det korrektur, därefter inläsning, boktryck och utgivning i april. Åhhh, klockan går så långsamt nu. Jag vill att allt ska vara klart.
MEN! Vi går mot ljusare tider och först ut har vi påsken. Då tänker vi nytt och tar fram hela julbordet igen, inklusive det pikanta tillägget lamm. Och om ett halvår är det midsommar. Då tänker vi nytt och tar fram hela julbordet ännu en gång, inklusive det pikanta tillägget jordgubbar. Så utanför boxen. Och busigt. Högtider förknippas gärna med mat. Och vi älskar ägghalvor! Här kommer en leverans av små ”fiffingar” för ägg och annat, för julen och andra högtider, för oss och för er:
- Äggskal – som inte lossnar från ägget. Blöt fingrarna.
- Ägg – koka i ugn. Ett ägg per grop i en muffinsform, 160 grader. 20 minuter hårdkokt, 10 min semi-kokt.
- Äggskärare – Bra redskap för att skiva annat. Det blir perfekta skivor av ex. svamp, även jordgubbar när den säsongen kommer. Förresten, på tal om jordgubbar; noppa dem med sugrör.
- Grönsaker – ex selleri, sallad, broccoli, blomkål, sparris och spenat som blivit mjuka. Klipp av och ställ i kallt vatten.
- Kallt smör – Tar en evighet att rumstemperera. Riv på grova sidan rivjärn.
- Färska örter som gärna vissnar – Torka dem i mikron eller blanda dem färska med olja och frys dem i iskuber.
I det stora hela har år 2022 varit bra, kanske till och med riktigt bra. Arbetsamt och varierat, speciellt andra halvan. Men innan vi lägger år 2022 bakom oss, finns några saker att uppmärksamma särskilt.
Januari: bästa kisse Puma lämnade oss. Februari: ambigrammet 22022022 roade. Kriget mellan Ryssland och Ukraina roade inte. Mars: Grindtorparna blev Kyrkisar. April: Vi började träna med vår nya F18. Maj: en dryg minut efter förstaplatsen kom vi 2:a på Lidingö Runt. Juni: Husvisning av föräldrahemmet och Terrasspoolen invigd. Juli: Deltog i F16 VM i Travemünde. Vi kom på 17:e plats totalt av 32 deltagare och 3:a bland dem som var 50 år eller äldre. Augusti: Deltog i F18 (SAR) Stockholm Archipelago raid-VM för första gången. Vann mixed klassen och kom på 15:e plats totalt av 29 deltagare. Mamma och Pelle flyttade in på Torget. September: Redan i juli fick vi kontakt men nu har vi ett digitalt möte, jag och Anette på förlaget ”Own Your Book”, för att diskutera ett samarbete runt boken Pepper. Oktober: Mor/svärmor Ellinor lämnade oss och jordelivet för en plats ovan molnen, ett rum med utsikt. November: Röjningen och rensningen som startade i maj, avslutades nu. Slutstädning och överlämning av föräldrahemmet efter 60 år till vår tjänst. Första Skansenbesöket med Levi. December: Första julen utan Skopan 35. I stället hade vi en mysig house warming på Torget.
OCH SEDAN BLEV DET NYÅRSAFTON!
För tredje året i rad valde vi att ta en tur med Eckerölinjen. Fantastiskt najs! En utflykt. Ett Grisslehamn. En båttur. En drink eller två. En spelförlust. En buffémåltid. En mätt mage, faktiskt två. En nöjd människa. Två nöjda människor.
Därpå en uppesittarkväll med vinstchans. Men bara chans med två nummer från en miljon kronor. Eller fyra nummer från två miljoner kronor, beroende på hur man ser det. Ett skålande. Ett fyrverkeriande. Första nyårsaftonen på 20 år utan egna djur.
Vi avgav inga nyårslöften. Inte högt i alla fall. Vi lovade heller inget som vi planerat att sluta med, möjligen ett löfte om att fortsätta… eller att upprätthålla. För joggingen är igång igen. Vi har inte sprungit sedan i augusti vilket är ett ovanligt långt uppehåll. Men nu är vi på benen igen, med en runda varje dag. Springa och springa… jogging och jogging. Snarare framåtlutade tomtesmyg, men va´ fan. Vi gör nåt i alla fall.
Med det önskar vi ett mycket Gott Nytt År 2023!
”Bär inte med dig gamla känslor in i nya erfarenheter”
Herregud & Co